Two Agnetha songs

Often Poets translate the work of others, in foreign tongues.  Byron and Longfellow come to mind.  Translation is a great skill, because sometimes an idiom in one language cannot accurately be translated into another.  The literal beauty of the foreign language is often not captured by translation, and the meaning may be there, but the overall connotation is absent.   Agnetha Fältskog  of ABBA fame is not only a beautiful singer, but a songwriter in her own right.  Here are two of her songs and my translations, in an attempt to preseve the connotation of the original.

Som En Vind Kom Du Till Mej

Som en vind kom du till mej, mmm
Och jag kände mej yr
När jag fick den första kyssen den sommarn.

Som en vind drog du bort ifrån mej
Så ensam jag går
Ty jag älskar, jag älskar dig än.

De säger att jag snart ska glömma
De förstår inte alls hur det känns,
När löften har brutits
När drömmen tar slut
När lyckan med ens suddas ut.

Som en vind kom du till mej
Vi möttes och vi skildes
Nu finns det bara minnen kvar.

Jag vandrar i dimman
Jag går utan mål
Vår tid är förbi
Jag är ensam, ohh.

Som en vind kom du till mej
Vi möttes och vi skildes
Nu finns det bara minnen kvar.

As a Wind come you to me

As a wind, came you to me, mmm
And I found myself dizzy
When I got the first kiss of summer.

As a wind took you away from me
So alone I go
For I love, I love you still.

They say that soon I will forget
They do not understand at all how it feels,
When promises have been broken
When the dream ends
When  happiness with you erased.

As a wind, came you to me
We met and we separated
Now only fond memories remain.

I wander in a fog
I go without aim
Our time is past
I am alone, Ohh...

As a wind, came you to me
We met and we separated
Now only fond memories remain.

_______________

Hjärtats Saga

Var skog har nog sin källa
Var äng sin blomma har
Vart hjärta har sin saga
Från flydda ungdomsdar.

Och skogens källa sinar
Och ängens blomma dör
Men hjärtats tysta saga
Ej någon tid förstör.

Heart tea fairytale

Each forest has enough its source

each meadow has its flower

each heart has its fairytale

from escaped youthfulness.

And the forest's source goes dry

and the meadow's flower dies

but heart tea quiet fairytale

shall not any time be destroyed.